9dagar över tiden. Varje morgon när jag vaknar, å stora magen fortfarande är kvar, känner jag mig liksom lurad, blåst på konfekten.
Fått tid hos läkare på torsdag för att diskutera igångsättning. Diskutera, ursäkta?! Finns väl inget å diskutera, eller?! Sätt igång det bara! Numera får man ju gå upp till 3, TRE veckor över tiden, helt galet! Det gör jag bara inte( vet att det är många av er som gjort det, och ni är grymma! men jag är ingen sån superwoman..) Nä, på torsdag, i så fall, plockar jag med mig alla mina dramaqueenskills och spelar ut korten på bordet. Ut ska gottegrisen som ligger å jäser i min mage. Om den inte behagat kika ut tidigare.
.. å förresten är jag nästan bombis på att det är en liten prins där inne nu. Vill inte släppa taget om mamma, gillar å bli uppassad och omhuldad..
Idag är Andreas på svensexa. Stackarn, får inte dricka öl.. En dag. Hallå??!! 9 månader plus amning i typ 6 månader?! Hur fasiken skulle det gått till om Gud den dagen då allt bestämdes, beslutade sig för att det var mannen som skulle bära barnet? om mannen skulle gå igenom en förlossning? Om mannen skulle överösas med hormoner som spelar en små spratt lite då och då? Om tvättbrädan förvandlats till en konvex boll? Det hade gått åt pipsvängen ;)
De säger att de förstår, men riktigt allt kommer de aldrig hajja. Kanske lika bra det när jag tänker efter.
Ha en fin lördag,
Ciao!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar