torsdag 10 maj 2012

Tack!

En underbart söt "kom-igen-nu-inte-långt-kvar-kämpa-på-bukett" hängde på min dörr när jag kom hem idag!!

En skön känsla infann sig i min trötta kropp och jag kände energin flöda fritt . Mungiporna satte sig längst bak vid öronsnibbarna när jag tog upp dem och såg de små ljus-skära rosorna le mot mig!

TACK "mamma/mormor" Lotta!! <3 du vet hur en tjosstig, halvalert, gravid kvinna skall tas...

1 kommentar:

  1. Otroligt fina! Ta hand om dig, Hanna. Jag minns min graviditet som en enda lång sjukhusvistelse.. Så ofattbart glad över underverket som orakade detta ;) Och kan nu efter en längre tid våga mig på det igen.
    Lycka till!
    Kram

    SvaraRadera