snabb, snabbare, snabbast

Så här efter julhelgen är det ju alltid lika skönt att komma hem till den lugna, trygga vrån. Å man kan ju göra det på olika sätt. Tåg, buss, bil, långsamt, medel eller snabbt. Vi, eller kanske inte så mkt jag där i baksätet på bilen, utan Andreas vid ratten, valde det snabba sättet. Så snabbt att efter x antal mil blivit förfäljd av farbror konstapeln af Varberg, blir invinkad till kanten.

( till saken hör att när vi var i halmstad låg det en lång mask av bilar och tryckte bakom polisbilen, andreas uttrycker sig något så här att : va fa, jävla mesproppar som ligger här och fjäskar bakom grisarna... varpå han körde om, lugnt och försiktigt)

utdrag ur konversationen:

Andreas -faaan oxå
Hanna - men aaaaah, Andreas, så jäääävla onödigt..
A - tyst,ge mig plånboken
H - var lugn nu

konstaplen knackar på rutan, andreas vevar ner, eller trycker gör man ju numera.

K - hejsan! ...jaha..du fattar kanske va det handlar om..?
A - Ja, en vanlig rutinkotroll antar jag....

Konstapeln tittar på körkortet

K - Får jag be Bergfeldt komma med in i min bil så ska vi snacka om något som kallas hastigheter.

Där sitter Andreas och här sitter vi.


edith vaknar och blir vansinnig. borde fan vara bot till polisen istället som väcker ett sovande barn på det viset!

efter en fortkörningsbot på 2000 spänn, lite moralsnack, andreas uppläxningsförsök av vad poliserna skall göra och inte göra en dag som denna, kommer Mr Speedo tillbaka till vår bil och vi fortsätter vår resa hemåt.. tystnad i bilen. Fan, 2000 kosingar...jaja,lappen fick han ju behålla i varje fall.

På ett sätt var det nästan lite rätt åt min käre sambo, han kör ju nästan ALLTID lite för fort. Men samtidigt var ju planen att åka och köpa en ny tv idag. Nu känns den inte lika berättigad längre..