back to business

typ ungefär 640 dagar av en megahärlig mamma-hemma-med-edith-bubbla skall nu förvandlas till en mamma-går-till-jobbet-lämnar-edith-på-dagis-vardag. Känns... konstigt. Lite märkligt liksom. märkligt och overkligt. Detta tillstånd har ju varit så naturligt nu en lång tid.

Har varit en sån grymt mysig tid, den häringa föräldraledigheten. Att se tillbaka på detta år upprymmer mig med lycka och glädje. I vissa fall oxå med lite pust o stön o stånk över kassa nätter, vem-ska-laga-mat-diska-tvätt-byta blöja-natta-gå ut i spöregnet osv. Jag minns första dagen då Andreas gick till jobbet igen efter de två första veckorna i ediths liv. Högsommar, kanonvarmt. Han åkte iväg och jag var kvar hemma.själv. Med ett litet, litet knytte i famnen. Jaha, vad skulle jag göra nu då?? Hur löser jag det här? ska det vara så här nu i över ett år??! Tårar kom. de där sablans hormonerna spelade mig många små spratt. herrejisses.

Som tur är glömmer man allt det trista snabbt!! Alla fina stunder med den underbaraste lilla människan och våra dagliga aktiviteter tar över. Mammisarna i mammagruppen och ediths många och nya fina kompisar. Babyrytmiken, babymassagen och babysimmet. de oändliga promenaderna. allt kaffe på kungsmässan me Mia och David. gungan uppe på höjden. alla meterlånga sms med zandra och Ebba, Nelly och Oscar. bokläsning om och om och om och om igen. Ängelholms-turer till älskade mormor och morfar. alla "passa-på-när-edith-sover-aktiviteter" och mycket mycket mer. Men främst; Alla moments av framsteg i utvecklingen hos lillskiten. se hur hon för varje dag formas till den goa tjej hon är idag,att bara få vara med henne. Den helt magiska familjekänslan som finns när vi alla tre är tillsammans. Vi är en liten familj nu. och det bästa är ju att detta bara är början!!

Jag är mamma nu. Jag går till jobbet imorgon första gången som mamma. Nu är det liksom till mig de i framtiden kommer ringa o säga att "edith har kräkts, ni måste komma och hämta hem henne från dagis". Jag kommer alltså få testa på det här med att vabba.
Studiedagar kommer infinna sig och förskolan stänger. vem blir hemma?
Resdagar med jobbet-borta i veckorna- hur löser vi hämta lämna biten?
helgen-kommer den räcka till för allt man vill hinna med?

Den som lever får se.

kappahl, vi ses imon!

//H