Att de är stora de där skogens konungar, det går inte att ta miste på. Men det skrämmer inte en liten ettåring minsann. Närråh, fram till den, gärna klappa. Helt orädd verkar både edith och älgen vara,för den står i lugnan ro kvar och mumsar björk när vi närmar oss. När vi är 1 meter ifrån den så tar den sats, skjuter ifrån med bakbenen och "skuttar" in i skogen igen,mätt och belåten på våra björklöv.
Att man aldrig slutar att fascineras av dessa väldiga varelser. Detta var en fjolårskalv. snart kanske han tar med sig hela familjen på besök här till vår baksida :)
Den där herrn verkar göra Lindome runt! Häromdagen var han i Ebbas farmor å farfars trädgård å mumsade äpplen... :)
SvaraRadera